Uncategorized

Svarttröja från Finnskogen

 

 

En undersökning i hur en tröja från Finnskogen kunde ha konstruerats.
Projektet är utfört med stöd från Region Värmland.

 

Under hösten 2024 utlyste Region Värmland ett projektstöd för hantverk under namnet Handkraft 2024. Jag blev en av de beviljade för projektstöd för mitt projekt; Svarttröja från Finnskogen, där jag ville undersöka konstruktionen av en tröja på ett fotografi från Finnskogen.

Beskuren bild. Fotograf: Nils Keyland. NMA.0091851c. Foto lånat från Nordiska museet.
Beskuren bild. Fotograf: Nils Keyland. Foto lånat från Nordiska museet.

Fotografier på ett par från Mangskog i en finsk rökstuga som enligt anteckningarna äter stekt fläsk och nävgröt (kan ev vara bröd som oppas i fläsk). Fotograferat av Nils Keyland 1911.

 

Kvinnan har på sig en mörkt färgad ylletröja, troligen svart som är väldigt vanligt bland bevarade tröjor i Sverige. Även mörkblå, brunt, grönt och rött förekommer. Tröjan har ett skört med söm i midjan. Skörtet består av 3 flikar på var sida med öppna sprund mellan. Bak på ryggen kan man se att högra ryggsömmen går ner ganska långt ut åt sidan och möter sprundet i skörtet. Det är svårt att se om skörtet är fodrat, men man an antyda en invikt kant på vänster framflik på den högra bilden. På den högra framfliken kan man antyda en infodring i samma tyg som yttertyget. Tröjan skulle kunna vara ofodrad med bara infodring fram alt bara vara fodrar i livet. Högerärmen är uppvikt på båda bilderna och avslöjar att den är ofodrad. Ärmen har ett sprunt på kanske 7cm och har även en uppvikning mitt på överärmen som är sydd kanske 2m in. Om dett är en praktisk efterhandsjustering på en ärm som sytts för lång, en ärvd tröja som justerats eller ett lokalt mode är svårt att säga. Folkliga kjolar har ibland en liknande uppvikning för att hålla ut vidden på kjolen. Det syns ingen söm på utsidan av överarmen såsom det gör på nedre delen, så ev är axelpartiet en egen del. Tyvärr syns ej uringningen och stängningen fram, men folkliga tröjor har oftast en uringning som matchar livstycket utan oftast en ganska djup. Frågan man kan ställa sig är om tröjan har en rund uringning eller en hjärtformad såsom en avmålad tröja från vägsjöfors är liksom livstyckena från fryksände.
Tillsammans med tröjan bär kvinnan en mörk randig kjol, ett ljust randigt förkläde, en rutig huvudduk och ett blommigt kattunhalskläde med mörk bård. På vänster bild kan man skymta ett bar snörade skor, kanske snörkängor som var vanligt på slutet av 1800 och sekelskiftet.

Andra tröjor från Värmland och Dalarna

Innan jag började med mönsterkonstruktionen ville jag givetvis jämföra tröjan med andra tröjor i närområdet. Jag startade med att titta på tröjor i Värmland och sen utvidgade jag till Dalarna och den Norska finnskogen med omnejd. Jag har främst valt färgade ylletröjor, vit- och gröntröjor i dalarna förekommer med men är inte lika relevant i dennas jämförelse. Tog med en grönntröja från Eda då det är så få bevarade i området, och modellen är relevant att jämföra med då det är ett angränsande område.
Tröjor i folklig dräkt följer för det mesta livstyckets form, vilket i sin tur påverkas av tidens modetrender. På 1700-talet var tröjorna ofta höftlånga med markerad midja men fick sedan kortare skört mot slutet av århundradet. När empiren kom runt 1800 var det inne med väldigt hög midja, varav livstycken och tröjor fick denna korta modell. I många fall så klipptes befintliga livstycken och tröjor av för att anpassas efter modet, detta kan man ibland se spår av i sömnaden. I urvalet av de bevarade tröjorna vi kan se här, finner vi både tröjor av 1700-tal, empir och nyrokokomodell.

Tröja Fryksände från 1870.
En äldre finne i Bograngen, Södra Finnskoga 1886
Grön tröja i schagg från Eda, Jösse hd. Brann tyvärr upp i branden på hembygdsgården i Arvika.
Svart tröja i kläde från Älgå, Jösse hd. VM.6737
Brun tröja i tuskaft från Köla, Jösse hd. VM.3880.
Tröja från Normark. NM.0001405
Brunsvart tröja från Ekshärad. NM.0253706
Svart tröja från Norra Ny, Älvdals hd. NM.0041467A
Svart tröja från Särna, Dalarna.
Svart tröja Svärdsjö, Enviken, Dalarna.

 

 

Foder eller icke foder?
Tröjorna förekommer både med foder och utan foder. Foder i denna typ av ylletröjor görs nästan uteslutande i linne alt hampa. Både svartröjor och vittröjor förekommer utan foder, exempel på detta kan vi se här ovan från Ekshärad samt Särna.

 

 

Norska tröjor

 

 

Slutligen så ville jag förstås även jämföra med vad som finns på den norska sidan. Här blev det riktigt spännande! I norge verkar det ha varit ganska vanligt med tröjor med slitsade skört. Här blir det tydligt att den slitsade tröjan inte är något typiskt för finnskogen utan snarare en typisk norsk modell, vanligt förekommande i norra Hedmark och södra Tröndelag.

Tröja utställd på Valdres museum. Sydd 1903 för Nord-tröndelags bunad.
”En Foldöling med sin Kone.”Johann Henrik Senn og Johan F.L. Dreier. Ca 1812. Kvinna i blåtröja. Norra Hedmark.
”Bondepige fra Hedemarken.” Akvarell av Dreier fra ca. 1800. Kvinna i blåtröja med långt skört, dock inga slitsar.
”En Mansperson fra Salboe med sin Pige.”Johann Henrik Senn og Johan F.L.Dreier. Ca 1812. Kvinna i blåtröja. Södra Tröndelag.
”En Mansperson fra Melhus med sin Pige.” Johann Henrik Senn og Johan F.L. Dreier. Ca 1812. Kvinna i kalminklivstycke. Tröndelag.
”En Tydaling med sin Pige.” Johann Henrik Senn og Johan F.L. Dreier. Ca 1812. Kvinna i vittröja. Norra Hedmark.
”En Guldaling med sin Pige.” Johann Henrik Senn og Johan F.L. Dreier. Ca 1812. Kvinna i gröntröja. Södra Tröndelag.
”Mann og kone fra Surendalens Prestgjeldi.” Johann Henrik Senn og Johan F.L. Dreier. Ca 1812. Kvinna i blåtröja.

Några bevarade tröjor från Norge

Røros 1840-1880
Røros 1890 FTT.01459
Tröja från Röros 1914

 

Mönster och toile

 

Tröjan från Mangen skiljer sig lite från de bevarade norska tröjorna. Den har midjesöm och även delade skörtbitar bak i ryggen, samt en uppvikning på ärmen. Baserat på dessa detaljer vi kan se på fotografierna så gjorde jag en första toile.

Jag utgick från ett mönster på en tröja från Jämtland, som jag anpassat till min storlek och ändrade detaljer till att likna tröjan på bilden. Framstycket på livet gjorde jag i en hel bit som går ända bak till ryggbiten, men la till insnitt från midjan upp till bysten för att passa min kroppsform utan att få veck över bysten. Det syns inte om tröjan på bilden har insnitt fram tyvärr, men det vanligaste är att tidiga tröjor inte har det. Insnitt kan förändra siluetten på tröjan väldigt mycket, därför kan det vara lite känsligt att ta till. En av tröjorna från Röros har två insnitt fram men den är från mitten av 1800-talet och kan ha drag av det dåvarande modet där insnitt fram var vanligt.
Ärmhålen var ganska svårt att se hur långt ut de gick. Många tröjor har ärmkullen ganska långt ut så jag lämnade den rätt långt ut. Alltid lättare att ta bort än att lägga till! Ärmen gjorde jag i två delar, en ovansida och en undersida, som man kan se att det är på fotografiet. Jag gjorde den 6cm längre, med utdraget på överarmen, för att vika in vecket på lagom höjd. Längst ned lämnade jag öppet för sprundet med hyska & hake.

 

Ryggsömmen kan man precis se på den ena bilden. Den sitter långt ut mot sidorna och har en mjuk böjd linje mot ärmhålet. Därför bedömde jag att ryggens nedre del bör ha varit ganska brett. Det ser även ut som att skörtet bak är i ett stycke, men det är en tolkningsfråga. De norska tröjorna från Röros har mittsöm i rygen och då även delat skört mitt bak. Tyvärr hittade jag dessa efter sömnaden, annars hade jag övervägt att göra så istället, men det är inte säkert att vår tröja på fotografiet var sydd så.
Jag valde därför att göra skörtet i två delar fram, och tre delar bak. Skörtbitarnas längd och bredd testade jag mig fram till genom att nåla fast bitar av tyg som jag sedan ritade på och klippte bort allt eftersom och jämförde med proportionerna på fotografiet.

 
Material

 

 

Till tröjan valde jag mellan de kläden och vadmal jag hade i lager. Tyget på bilden ser ut att vara ett lite luddigt tyg, nästan noppigt, där man på den uppvikta ärmen kan se att baksidan avslöjar en kypertväv. Så tyget är någon typ av ev ruggad yllekypert. Jag hade ett borstat kläde att tillgå, men den var av aldelles för fin glansig kvalitet, så därför valde jag istället mellan ett mjukt kläde och en mjuk vadmal. Till slut bestämde jag mig för att göra en i varje tyg för att kunna jämföra hur plaggen faller, men till projektet så håller jag mig till vadmalstyget.

 

Sömnad

 

 

Under vintern så fick jag en axelskada och kunde inte handsy så mycket som jag önskade, så detta projekt fick bli så maskinsytt som det var möjligt. Hyskar och hakar var det so mfick bli handsytt eftersom dom är svåra att sy på maskin.

Här nedan kan vi se mina mönsterbitar i livet, med ändringar av axelvinkel och höjd.

 

Resultat

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *