Finnskogens kläder

På denna sida kommer jag att löpande fylla på med information om mitt projekt Finnskogens kläder.

Händelser

2024-07-11 Hårnäverkurs på Karmenkynna hembygdsgård, Lekvattnet.

2025-07-04 Hårnäverkurs på Karmenkynna hembygdsgård, Lekvattnet.

2025 Svarttröja från finnskogen

2024- löpande. Transkribering och sammanställnings av gångkläder i bouppteckningar.

 

Projekt med medel från Handkraft Värmland.

Finnskogsdräkt på Instagram.

Svedjefinnar

I Värmlands norra delar började Finnar från Savolax att bosatte sig på slutet av 1500-talet. Dom bedrev något som vi kallar för svedjebruk vilket krävde mycket mark då det innebar att man brände ner en yta av skog och sådde råg i askan. På grund av befolkningsökningen i dessa området i kombination med behovet av odlingsyta valde några att flytta till den den västra delen av landet där det utlovades gratis mark. Finland tillhörde nämligen Sverige under denna period så dessa flyttar var inrikes. Sverige ville befolka gränsen mot Norge för att kunna bevisa att området låg under den svenska kronan med hjälp av skatteintäkter från dessa bygder.

I Värmland bosatte sig svedjefinnarna främst i de nordvästra delarna av länet. Från norra delarna av Jösse härad upp till Älvdals härad. Finnarna tog med sig det vi idag kallar för skogsfinsk kultur. Förutom språket (som bevarades i en väldigt ålderdomlig dialekt) så var det rökbastu, matkultur, vardagsmagi och allt annat som får plats i en kultur. På grund av språket och en del kulturkrockar blev dessa människor något isolerade ute i skogarna. Det kan hända att vissa tom var lite rädda för dessa trolldomskunnniga finnar.

Värmlands Finnskog
Rökstugbadstuga. Östra Rosbacken, Bredsjön, Lekvattnet, Värmland. Användes som snickar- och drängstuga.
Olsdotter Juuselainen, Marit Värmland. Östmark socken, Övra Busken, från nordost. Belägen ett stycke norr om Röjdåfors. Stugans enda innevånare är den gamla gumman, som synes å bilden.
Myllylä Finngård (Kvarntorp)

Finnskogens kläder

Då skogsfinnarna hade en ganska isolerad kultur ute i skogarna så ställer man sig lätt frågan om det kan ha varit ett särpräglat dräktskick i området? Skilde sig deras dräkt från de ”svenskar” som bodde där i byarna? Kan delar av den dräkt som de bar med sig från Savolax ha bevarats eller blev dom för influerade av det lokala modet? 

I projektet hoppas jag kunna kartlägga de dräktdelar som som finns bevarade samt samla all annan info som fotografier, målningar, texter och övrigt som kan hjälpa till att ge en ledtråd .

En fråga som kommer upp ganska direkt är vilka områden jag ska titta på? Vilka byar och områden ska tas med och inte? Jag har valt att fokusera på Finnskogen inom fryksände, då Älvdals härad har sitt egna dräktskick. Mangskog har jag valt att ta med trots att det hör till Jösse härad, då det var mest skogsfinnar där. Vitsand är de område jag har varit mest osäker på om det ska med eller ej. Jag låter dräktskicket avgöra om det finns några dräktgränser eller ej.

 

”Finnen är till sitt yttre utmärkt af sin korta, något satta växt, genom sitt breda ansikte, sitt rödaktiga, i stripor hängande hår. Hans drägt består af grå vadmals-knäbyxor, frack (likaledes af grå vadmal) med långa smala skört, och som framtill ihopfästes ej genom knappar utan med häktor. Hufudbeklädnaden är antingen en hög af mörkrödt yllegarn bunden toppmössa, eller en liten hufudet tätt omsluten ”hätta eller”kollmössa” hopsydd av 8 stycken trekantiga röda och blå klädeslappar. Denna kommer sällan af hufudet, utan sitter finnen med den på sig inne uti den varma rökstugan eller pörtet.”

Från Wermland och Dalsland. Uppteckningar 1845 av Ferdinand Ludvig Borgström

 

 

”De hade aldrig några knappar i skjortan förresten, utan de hade ett band, som de kunde dra till. För övrigt var de klädda i vadmal och knäbyxor använde de länge.”

-Uppteckning efter Jöns Jönsson 1927 Vitsand

 

 

Kyrkkläderna

De hade som sina bästa kläder på sig, då de gingo till kyrkan, svarta kläder, men annars hade de vita kläder av vadmal.

Kvinnfolk hade blommor på bröstet, så att de voro riktigt fina.

Men förr i världen hade karlarna knäbyxor och fem knappar, blnka sinkknappar. ”Men då pojkarna fick i Hollandstorp, blänkte knapparna på deras ben”, sade Puron Juho.

Johannes Johansson, f. 1859 Juhoila, Ö. Mulltjärn 1937

 

 

En gammal man berättade hurusom han en gång mötte några kvinnor, som bara i särken gjorde en promenad mellan Långsjöhöjden och Käcketorp. Några unga kvinnor berättade en annan, voro i badstuga då en bekant körde förbi deras gård. Som de hade något otalt med den vägfarande sprungo de ned till vägen för att språka med honom utan något annat att skyla sin nakenhet med än björkriset, varmed de skulla piska sin kropp.

Byxor användes icke på barnen förrän efter 15 års ålder. I korta koltar och barfota sprungo de långa vägar, glada att slippa de sträva vadmals- och skinnbyxorna.

Tre resor i Värmlands finnbygd: 1871, 1905 och 1907. Torsten G. Aminoff, Lauri Kettunen, Väinö Salminen. s.36 samt 156

 

 

De hade aldrig några knappar i skjortan förresten
utan de hade ett band, som de kunde dra till. För övrigt var de klädda
i vadmal och knäbyxor använde de länge. Förresten språkade de finska
så att det smattrade om, ifall de var flera i sällskap.

Jöns Jönsson(informant), 1927, Vitsand

Livstycken & västar

I finnskogen finns det tyvär inte mycket att gå på när det kommer till livstycken. I fryksände socken finns det ett flertal bevarade livstycken med hjärtformad uringning. En av de bevarade sticker ut med sin runda uringning; NM:117589. Denna kommer från Dalgostorp, men det finns två sådanna och jag har inte kunnat hitta vilken av dom den tillhör. Torsby eller Lekvattnet i finnskogen? 

Vet du något om detta får du gärna maila.

När det kommer till västar så finns det två röda 1700-talsvästar och två 1800-talsvästar i ylle bevarade, samt en brudgumsväst i siden.

 

Läs mer om Värmlands livstycken här.

Livstycke Dalgorstorp 1800- 1825. Går ej att finna om det är Dalgostorp i Lekvattnet eller utanför Torsby.
NM.142677 Brudgumsväst 1700-tal. Lekvattnets sn.
NM.93770 Väst Lekvattnet 1791
Väst, Lekvattnets hembygdsgård.
Tyg tryckt med små prickar för att likna moire.
NM.0083531A 3 Slåtterdräkt Södra finnskoga
NM.0088698 Brudgumsväst ca 1790-tal från Gräsmark.

Klänningar

Klänningar gör en återkomst under 1800-talets början. I folklig klädsel sys livstycken ihop med kjolar, ofta randiga, och ibland i skinn, se nedan; NM.0088760.

I modedräkten används klänningar med ärmar, vilket senare upptas även i det folkliga, ofta rutiga ylleklänningar. Senare övergår man till modeklänningar rakt av, speciellt svarta söndagsklänningar. 

NM.0088760 Livkjol i fårskinn och vinröd bård nedtill. Örtjärnshöjden, Lekvattnet.
NM.0143280 Mangskog 1865 - 1875.
NM.0143280 Klänning Gräsmark Ulvsjön 1860 - 1875.
Brudklänning Lysvik (från ett torp i Lekvattnet) 1850 — 1865

Byxor

I finnskogen brukades ofta knäbyxor utan knäspännen. Långbyxor börjades användas någon gång under 1800-talets första hälft.

NM.0088762 Knäbyxa, Gräsmark.
NM.0088773 Byxa i fårskinn. Örtjärnshöjden MellangårdenLekvattnet.
NM.0088761 Långbyxa fårslkinn Mellangården, Lekvattnet.
Byxa i hemvävd yllekypert, Lekvattnet.
Byxa i blåsvart kläde, Lekvattnet.
Byxa i brun kläde, Lekvattnet

Tröjor & rockar

I folkliga dräktsammanhang så använder man order tröja på det vi idag oftast kallar kofta eller jacka. Tröja användes både an kvinnor och män, speciellt under 1700-tal och tidigt 1800-tal. Dessa kunde ofta vara blå, gröna eller svarta, ibland randiga.

Männen använde även rockar i vadmal som oftast var grå under 1700-talet och svarta under 1800-talet. även rockar i fårskinn användes, med håret innåt.

 

Tangen
De voro rätt nätt klädda i små svarta tröjor, efter Värmländska sättet.
Carl Axel Gottlunds dagbok 1821, s.137 

Denna notering av gottlund tyder på en skillnad mellan de svenska och norska tröjorna. På vilket sätt framgår tyvärr ej. 

Grönsvart rock i vadmal, Lekvattnet.
Ståkrage med vacker förstärkning i form av broderi. Detta böljande mönster dyker upp lite här och där på folkliga plagg från 1800-talet.
NM.0083531A 1 Stickad tröja från Slåtterdräkt Södra finnskoga.
NM.0088765 Bockskinnströja, Örtjärnshöjden Mellangården, Lekvattnet.
NM.0143106 Långrock av samma typ som används i Jösse härad. Mangskog. Slobyn 1800-talets första hälft
Finsk kvinna i tröja från Bograngen, Norra Finnskoga
Ett par äter stekt fläsk i skogsfinsk stuga. Kvinnan i tröja med delade skört. Läs mer under mitt projekt tröja från Finnskogen. Foto av Nils Keyland.

Svarttröja från Finnskogen

En undersökning i hur en tröja från Finnskogen kunde ha konstruerats.
Projektet är utfört med stöd från Region Värmland.

Under hösten 2024 utlyste Region Värmland ett projektstöd för hantverk under namnet Handkraft 2024. Jag blev en av de beviljade för projektstöd för mitt projekt; Svarttröja från Finnskogen, där jag ville undersöka konstruktionen av en tröja på ett fotografi från Finnskogen.

Läs mer HÄR.

Huvudbonader

I fräksände, fryksdalen och älvdals härad är hårnävret en vedertagen huvudbonad för kvinnor. Hur pass utbrett detta var i Södra delarna av finnskogen håller jag på att utreda, förhoppningsvis med hjälp av bouppteckningar. Ett omålat hårnäver från Vitsand finnsbevarat, övriga kommer från Älvdals härad.  

Några bindmössor och ett stycke finns bevarade. Även bindmössor vs hårnäver i området kräver utredning. I området bodde både ”svenskar” och skogfinnar, är detta något som markeras med huvudbonad? Kan andra aspekter påverka, såsom socioekonomiska skick?

Herrarna använde både kilmössa, keps och hattar. Även toppmössa näms i källor. 

”…Hufudbeklädnaden är antingen en hög af mörkrödt yllegarn bunden toppmössa, eller en liten hufudet tätt omsluten ”hätta eller”kollmössa” hopsydd av 8 stycken trekantiga röda och blå klädeslappar. Denna kommer sällan af hufudet, utan sitter finnen med den på sig inne uti den varma rökstugan eller pörtet.”

Vitsand, Fryksände NM.0143275
Kvinna i Mangskog 1911. Foto: Nils Keyland.
Kvinna i Pörte. Foto: Nils Keyland.
Hårnäver med strykband.
Hårnäver med huvudduk ovanpå.
NM.0088487 Mangskog.
NM.0088695A-B Mangskog. Stycket hör till denna.
NM.0088489 Nattvardsmössa Gräsmark, Södra Ängen.
NM.0088694 Nattvardsmössa, Lekvattnet.
NM.0088695B Stycke från Mangskog.
mössa i schagg från Kvarntorp, Lekvattnet.
NM.0088233 Näverhatt, Gräsmark.
NM.0088693 Trindhätta från Mangskog.
NM.0083531A 4 Mössa från Slåtterdräkt Södra finnskoga.
NM.0015889 Norra Finnskoga
NM.0020151 Nyskoga
NM.0142676 Gräsmark Potteltorp
NM.0088696 Gräsmark Rita, Mangskog
NM.0086749 södra finnskoga
NM.0086748 Brudhatt Södra Finnskoga Järpliden 1804
NM.0088697 Huvudduk från Gräsmark.
NM.0143266 Huvudduk från Mangskog

Övrigt

 

Kjolsäck från Kvartorp, Lekvattnet.
NM.0088699B Brudgumsstrumpor, Gräsmark.
Strumpor från Finnskogscenter, Lekvattnet.
Yllesjal från Kvarntorp, Lekvattnet.
Virkade vantar från Kvarntorp, Lekvattnet.
NM.0017241A-B Kyrkvantar eller brudvantar från Gräsmark Granbäckstorp
NM.0143027A-B Knäspännen Lekvattnet Mattila
NM142954 Nyckelkrok.
NM.142955 nyckelkrok.
NM.142953 nyckelkrok.
NM.142669 Kjolsäck i sämskskinn från Lekvattnet.
NM.0087795 Kjolsäck från Lekvattnet, Ormtorp.
NM.0088003 Knapp från Lekvattnet.
NM.87935 hängslen från Fäbacken, Lekvattnet.
NM.0142660A-C Skor från Mattila, Lekvattnet.
NM.0142659A-B Skor från Mattila, Lekvattnet .
Troligen fd vantar som nu blivit någon form av väska/taska. Nålbundna med skinn påsytt. Lekvattnet, privat ägo.
Skinnväska Lekvatnet. Privat ägo.
NM.0088443A-B Näverstövlar från Lekvattnet.
NM.0142538 Nålbunden flintpung från Lekvattnet.
NM.0088233 Näverhatt, Gräsmark.
NM.0088774 Bälte Ormtorp, Lekvattnet.
Skinnförkläde, Lekvattnet. Privat ägo.

Bouppteckningar

Kommer snart…

Arbete med bouppteckningar år 1700-1870 pågår.