En djupdykning i nordvärmlänska hårband, med projektstöd från Region Värmland.

Ladda ner projektet som pdf.

Min hårnävermapp på pinterest.

Under hösten 2023 utlyste Region Värmland ett projektstöd för hantverk under namnet Handkraft 2023. Jag blev en av de beviljade för projektstöd för mitt projekt; Hårnäver och andra näverprodukter i finnskogen, där jag ville fördjupa mig i det smala hantverket tillverkning och målning av hårnäver.

Hårnäver är ett slags hårband/huvudbonad som användes till folklig dräkt i Norra Värmland. Hårnävret bestod av 2 lager näver som syddes ihop med linnetråd och kunde sen lämnas blank eller målas med bottenfärg i rött eller vitt med blommor och ornamentik ovanpå. Enkla hårnäver var omålade och de finare var målade. Hårnävret satt man ovanpå en uppombidning, dvs hår som samlas bak i nacken i två delar, och lindas med band för att sen fästas i ring runt bakhuvudet. Gifta kvinnor bar även en vit linnehätta ovanpå.

”…Håret sattes upp med hjälp av ett cirka 3 alnar långt och 1 tum brett band på så vis, att det först delades i två delar och virades kring hårbandet med början på bandets mitt samt rullades kring huvudet och slutade med en knut. Ovanpå håret sattes en näver (”hårstrykare”) cirka 4 ggr 8 tum, må- lad i granna färger. Over nävern fästes något spetsartat stycke och därutanpå silkesduk (liten), som knöts under hakan. Ytterst sattes den ovannämnda vita duken. Ovan beskrivna huvudbonad begagnades i helg….”

-Personers berättelser om äldre tider i Bondens år 1942

Vi kan börja med att backa tillbaka några århundraden för att undersöka varifrån detta mode kan tänkas ha sitt ursprung. Århundradet där uppombindningar blir väldigt populärt är 1400-talets andra hälft. Närmare bestämt i Tyskland. Uppombindningar har givetvis används långt tidigare än så i olika områden men det är nu det blir väldigt utbrett i norra delarna i Europa. Frisyren gick från att gå i flätor som hängde lodrätt längs kinderna till att knytas runt huvudet av såväl allmoge som högre stånd. Ovanpå flätorna kom man att bära olika typer avv linnehättor där man ville ha volymen baktill på huvudet. Detta mode övergick såsmåningen till andra typer av huvudbonader men kunde in på 1800-talet ännu skymtas som relikrester tex i klutar från Oxie härad, Skåne och i hättor från Leksand, Dalarna.

1800-tal:

Bevarade hårnäver

Härnävrerna som finns kvar är av mycket varierande kvalitet, de flesta ganska grovt målade. Vanligaste formen är en mjukt rundad topp, ihopsydd med en tygbit bak. Nävrets utsida (den vita sidan) vänds innåt så att den släta insidan är innåt mot håret samt utåt där man målar. Oftast sys de ihop med väldigt stora stygn i linnetråd längs kanterna, men även med endast en stygnrad på mitten som tex på den från Vitsand och de från Jösse.

Jag har noterat 4 kategorier:
-Mjukt rundad topp
-Spetsig topp
-Platt topp
-Upphöjd rund topp

3 Olika typer av sammanfogningar:
-Raka kanter med fastsydd tygbit mellan
-Runda kanter med fastsydd tygbit mellan
-Runda kanter med snöre mellan.

Bilder på bevarade hårnäver från Värmland. Finns bla. på museum som Historiska museet, Värmlands museum och Ekshärads hembygdsgård.
Bilder lånade från digitalmuseum med creative commons. Fotograf står angiven på varje bild.

Skörda näver

Första steget i projektet var att få tag i näver. Jag ville undersöka vilka sätt som var enklast eller bäst för att införskaffa nä det. Skannade av nätet och kollade om det var möjligt att beställa men utbudet var väldigt klent. Det var dyrt och små bitar, ofta sämre kvalitet för tak. Då jag ville ha näver av slöjdkvalitet kändes det som en för stor risk att beställa. Fick tag på några i närheten som ev kunde sälja näver, så jag provade att åka och köpa av en av dom. Detta är ju smidigt men man bör då ha koll på vilken kvalitet man behöver. Det skall vara jämt och ganska tjockt näver med så små ögon som möjligt samt helst inga kvistar och knölar. Annonserade istället lokalt och fick napp hos några som höll på ta ner en björk till ved och inte hade något emot att bli av med nävret. Fick även ta näver från en björk hos några bekanta. Väldigt snällt!
Nävret skall helst tas i maj-juni.

Färgen

Färgen som används på hårnäver är linoljetempera. På kursen jag gick hos fd. hemslöjdskonsulenten Carina Olson fick vi lära oss att blanda egen färg, så nu gjorde jag likadant men provade att blanda till fler kulörer med de olika pigmenten jag köpt in med projektpengarna. Färgen kräver ganska mycket pigment för att bli tjock , den ska ha konsistensen av tjock filmjölk. En otroligt trevlig färg att jobba med! Jag var även nyfiken på hur den stod sig i jämförelse med äggoljetempera av konstnärskvalitet så jag beställde även nån enstaka färg för att jämföra. Konstnärsfärgen är mycket tunnare och är otroligt jämn och pigmenterad men till hårnäverna föredrog jag faktiskt den hemgjorda färgen. Den är mer matt och fyller ut på ett annat sätt. Den köpa blir liksom för perfekt.

Till grunden använde jag Engelsk röd och till dekorationer; titanvit, dalblå, prussian blue, ultramarin, kromoxid och för det gula så blandade jag Oxidgul med Joles då den oxidgula inte blev så täckande. Även vitt titanoxid blir inte så täckande så där tog jag faktiskt och bättrade på med köpt äggoljetempera.
Grundfärgen målas först och får torka i ca en vecka, sen kan man måla ornament.

Andra produkter

Efter att ha målat många hårnäver var jag sugen på att testa andra produkter. Vad kan man mer göra med denna teknik? Att inspireras av en traditionell teknik och ta med sig den in i vardagliga ting tror jag kan hjälpa hantverkets överlevnad. Det kan även bidra till en stolhet över lokala traditioner.
Jag provade att göra en minivariant av hårnäverna som man kan ha som hårsoänne. Detta kan vara användbart för den som itne vill ha huvudbonad till dräkt eller vill ha något folkligt på sig till vardags. Jag gjorde även örhängen, både målade och omålade med barken kvar. De kan även användas till jul som dekorationer hängandes i ett fönster eller i julgranen. Bara fantasin sätter stop!

Stort tack till Region Värmland och hemslöjdskonsultenterna som håller liv i slöjd och kultur genom att genomföra projektstöd som Handkraft 2024!