På dräktsömnaden på sätergläntan skulle vi dokumentera och mäta upp ett livstycke vi skulle sy upp. Jag valde ett livstycke från Sorunda, Södermanland.
Privat Ägo.
Datering: 1830-50.
Yttertyg i halvylle, randigt på blå linvarp.
Halvblekt linfoder.
Sydd med blå lintråd, ca 35/2. Foder sytt med halvblekt lintråd, ca 35/2.
Jag gjorde lite ändringar, dels så förstorade jag livet lite till min storlek, och dels så ville jag förlänga skörtet fram för att få ännu mer rokoko-utseende på den, samt att jag satt snörningen på det klassiska sättet istället för att få den mer ålderdomliga diagonalsnörningen. Till yttertyget valde jag ett handvävt tyg som var tillräckligt lika. Har köpt det på auktion och har tyvärr inte än hittat vilken dräkt det tillhör, men därermot väldigt många snarlika.
Till påsk drog jag på mig livstycket för att bli en äkta påskkärring! 😀
I övrigt en tradition som verkar lite utdöende men som jag hoppas får bli kvar. Folk tycker lite olika om traditionen att klä ut sig till häxa, men för mig känns det som ett sätt att minnas och hylla kvinnorna som dog. Liknande scenarion händer världen över och vi bör inte glömma att det inte var så länge sen det hände här. Kvinnokampen fortsätter!