Dräktdelar i Jösse härad
Varför har jag valt att sätta mig in i Jösse härads dräktområde?
För några år sen ville jag sätta mig in i Värmland dräktskick men upptäckte snart att det var lite svåråtkomligt. På nätet fanns det mest information om komponerade dräkter, men jag är ju mer intresserad av orginaldelar. Jag ville förstå dräktskicket där bättre. Fanns det särpräglade drag i dräkten? Eller hade ett mer folkligt mode brett ut sig? Vad bars när och hur? Och framför allt så önskade jag att det fanns foton på dräktdelarna. Jag bestämde mig för att försöka komplettera inventeringen genom att kartlägga var alla delar fanns, dokumentera och dela med mig av materialet digitalt för att förhoppningsvis bidra till ett större intresse i våra folkliga dräkter.
Under 1900-talet har man som tur var gjort dräktinventeringar, så i hemslöjdens pärmar fanns det både listor och många katalogkort med vackra akvareller på plagg. Många plagg var i privat ägo, och är nu svåra att veta vart de finns. Ofta slängs plaggen tyvärr när de ärvts och ingen vet vad det är för något. Resterande plagg finns på Värmlands museum, Nordiska museet och ute på hembygdsgårdarna.
Socknar
Värmland tillhör alla kyrksocknar ett härad. Jösse härad ligger runt Arvika och gränsar mot norge. I jösse härads norra delar börjar finnskogen, detta kommer jag återkomma till.
Socknar i Jösse härad:
- Bogen
- Eda
- Gunnarskog
- Ny (ej att förväxla med Norra Ny!)
- Köla
- Älgå
- Arvika
- Mangskog
- Brunskog
- Boda
Livstycken
Livstycken av alla dess slag är ju mitt favoritämne så jag började givetvis där.
Det mest kända livstycket från Jösse är mest troligt det randiga kalminklivstycket som används i Jössedräkten. Detta livstycke finns på Nordiska museet. Den är det liv som såvitt jag kan se, har längst skört. Detta är troligtvis rester av det längre 1700-talsmodet, då livstycken ofta var långa. Kalmink är glättade ylletyger som oftast importerades från Norwich i England. Dessa randiga kalminker var egentligen ämnade som möbeltyger m.m. men blev oerhört populära i sverige till livstycken och västar. Metoden är tyvärr bortglömt och det går ej att köpa sådant tyg idag. Försök med moderna metoder är dock på gång från olika håll.
På Värmlands museum finns dessa fantastiska blå blommerade livstycken som jag är helt betagen av. Så vackra! Detta tyger är troligtvis också från Norwich och har sedan förmodligen kommit till Värmland via Norge. Både import av tyger och tygsmuggling var vanligt förekommande då dessa var så dyrbara. Ofta kunde man köpa sina tyger av knallar, dvs vandrande försäljare. Det finns även två akvareller efter livstycken i röd yllebrokad, se bilder längre ned.
Även röda livstycken är mycket vanliga såsom på många platser i landet. Dessa förekommer både i vadmal och i finare damasttyger.
De rutiga livstyckena är lite intressanta. När jag dokumenterade livstycke 7055 på Värmlands museum från Köla i Eda socken, så noterade jag att den både hade en lagning mitt på ryggen längst ned samt hade en märklig ”infodring” på hela 2mm i ryggen. Det finns ingen anledning att göra en infodring på 2mm därför är det mer troligt att det är rester från infodringen på ett före detta skört, precis som på de andra livstyckena varav de flesta är i exakt samma modell. När empiren kom skulle livstyckena vara korta och då kunde man klippa bort de långa skörten. Infodring på skörtet bak finns på flera av de andra livstyckena och därför drar jag slutsatsen att detta är den nu 2mm restrerande infodringen på det rutiga livet.
Övriga: randig ylle (troligen halvylle), linne, samt siden.
En del av de plagg som fanns på Sågudden i Arvika gick tyvärr förlorade i branden som skedde där. Hoppas på få möjlighet att reda ut vilka som finns kvar.
Till sist slänger jag även in detta märkliga skört från 1700talet. Även denna i kalmink, men den ser ut att vara återanvänd från ett tidigare plagg. Hur den bars är lite oklart. Knytanordningen gör att den passar bra i midjan, kanske var den tänkt som en förlängning av ett livstycke eller tröja?
Har du någon aning får du gärna höra av dig.
Västar
Skjortor
Det finns flera herrskjortor bevarade på Värmlands museum. De är av vanliga modeller som också används på andra ställen; såsom slät med krage, rynkad krage med spjäll, samt en av senare modell med lapp över halssprundet (3806).
På digitalmuseum finns det två skjortor som är felinlagda under Ny socken, istället för Norra ny socken, så man får läsa noga i texter så att man inte tittar på fel plagg.
Särkar & överdelar
På särkfronten finns både särkar och några överdelar. Några av överdelarna är bortsprättade, dvs har varit en överdelssärk från början.
Särk- Lång särk i ett stycke.
Överdelssärk- Särk sydd med en överdel och en nederdel. Nederdelen ofta i grövre tyg.
Överdel- En kort skjorta som bars ovanppå en hängselsärk.
Särkarna & överdelarna 21650, 21651, NM.0143260 samt några av de på akvarellerna är alla rynkade på samma sätt; med rynkning bak i nacken samt fram på halslinningen.
I brunskog finns en rynksärk som är intressant. De är annars vanligare nere i Skåne.
Kjolar
Kjolarna i jösse ska ha varit svarta med röda ränder. Det finns tyvär inga gamla kjolar bevarade såvitt jag vet just nu. Två sekelskifteskjolar finns dock, en på Värmlands museum och en på Nordiska museet som kan ge en liten bild av hur dom kan ha sett ut. Dessa är gjorta i svart kläde. På andra orter är även vadmal och halvylle vanligt i svarta kjolar. Hade varit otroligt roligt om det finns någon jössekjol i privat ägo!
Det sägs att ogifta kvinnor hade 3 ränder, och gifta kvinnor bar 5 ränder. Idag använder man antingen flätade band av yllegarn eller vävda band. Då vi inte har någon bevarad kjol kan vi tyvärr inte se om något eller båda av alternativen använts.
Klänningar
Klänningar börjar bli populärt att använda ca 1830-40. Livstycke och kjol byts ut mot en hel sk. klädning. Ibland kunde man få en ny klänning i lön som årsbetalning, en sk löneklänning.
Vid bröllop kunde man bära en klänning som bas (senare helst i svart) och sedan pynta med spetsar, sjalar, sidenband, pärlor och papperasblommor.
Rutigt ylletyg är vanligt för denna typ av klänning men även mönstrade finns såsom VM.6691 som har ett tidstypisk galnet tryck med prickar och i bakgrunden en imitation av moirepressat mönster som kan ses på pressade yllen och sidentyger. Tänk vad otrolig modern den som bar denna klänning måste ha känt sig!
